Skjortnörderi

14 maj, 2014 | by Heikki Jalakas |

Hör upp. Det är en djungel där ute. Att köra på magkänsla funkar kanske inte i alla lägen. Ta det säkra före det osäkra, läs vidare och ta informerade beslut från och med nu. – jag menar, hur skulle det se ut om din mage en dag sa till dig att »jodå, det blir nog snyggt med kortärmad skjorta till kavajen«? Det skulle vara lika ohållbart idag som det var att visa skjortan offentligt på 1800-talet.

TEXT & FOTO: Leo Parkosidis

7 saker att tänka på när du köper skjorta

Små butiker är förvisso sällan billigast, men de är inteheller dyrast. Här kan du hitta utvalda märken som har bra kvalitet.

Knappar,knappar, knappar. Titta efterknappar som är gjorda av pärlemor. Oftast kan du se det på dem, annars kan dukänna det. Om inte kan du titta på baksidan, där hittar du ett oregelbundetmönster som är pärlemorns ursprungliga yta. Men, vissa skjorttillverkareanvänder pulveriserad pärlemor (blandat med lim) – då är det förvisso pärlemor,men de är inte utskurna i ett stycke och de saknar då den karaktäristiska ytanpå baksidan.

En välsydd skjorta bör ha omkring 12 stygn per centimeter. Ju färrestygn, desto snabbare produktion, och följaktligen sämre kvalitet.

Alla sömmarska vara dubbelstickade för bra hållbarhet.

Känn påtyget. Du behöverinte ha gått på textilhögskolan för att känna när ett tyg känns billigt ellerdåligt.

Uttagbarakraglattor. De småtillspetsade plastbrickorna som ser till att kragsnibbarna inte blir vikta.Kraglattan fästs i en tillsydd ficka på baksidan av kragen och bör varauttagbara. Plast är standard, men i välsorterade herrekiperingsbutiker kan duköpa kraglattor i silver eller guld, och dessutom få dem monogrammerade.

Tätt syddaknapphål. Det ärlättare att avgöra det här med ögat än att gå efter ett specifikt antal stygn,dessutom avslöjar sig ofta en dåligt sydd skjorta där. Handsydda knapphål ärklart en trevlig detalj, men det är inte överlägset den maskinsyddamotsvarigheten i annat än hantverkskänsla.

Överkursbonus: Sömmen som håller ihop fram- och bakstycke brukar gå i linje med sömmen på ärmens undersida, men på vissa finare skjortor är ärmen något roterad, så sömmarna missar varandra med ett par centimeter. Man kan hävda att tekniken ger en något hållbarare skjorta, men den tekniska aspekten är nog underlägsen den nördiga.

Fram till senare delen av 1800-talet hade skjortan samma status som vilka underbyxor som helst. I medeltida konst kan man se herdar och fångar klädda i skjorta, och plagget verkar ha varit avsett för de lägre klasserna. Under 1700-talet,skjortans sista hela århundrade i utanförskap, var det väldigt noga för män att inte låta sin skjorta synas, den var ett underplagg, en av »de onämnbara«, och hade som viktigaste uppgift att hålla kroppens smuts borta från de yttre, finare kläderna. På de ställen skjortan riskerade att sticka framunder kläderna, främst i halspartiet, hände det att man sydde på olika typer av broderier på skjortorna, som för att dölja att det faktiskt var underkläderna som skymtades där under. I mitten på 1800-talet introducerades skjortor med färg, men även det blev en klassfråga. En färgad skjorta associerades med lägre status och för män med högre status var det otänkbart att sporta en färgad skjorta.

Sen, år 1871, registrerade Brown, Davis & Co från Aldermanbury, London förlagan till den moderna skjortan. De hade då kommit på idén att förse skjortans framsida med knappar, hela vägen uppifrån och ner. Och då hände det något med synen på skjortan.

– Det är synd att du inte är contemporary eller classic fit,då hade du haft många fler färger att välja mellan, säger Magnus Fredriksson på Eton i Malmö när jag pekar på en enfärgad, djupt lila skjorta med matchande knappar och cut away-krage.

Jag brukar inte lida av att jag inte är en contemporary fit,men det svider ändå lite i det här fallet.

– Det viktigaste att tänka på när man köper en skjorta är passformen. Du är väl en trettioåtta, slim fit kan jag tänka. Du är nog precis mellan två storlekar i super slim fit, skulle jag tro, säger han efter att ha kastat ett snabbt öga på mig.

Han har rätt.

Super slim fit är Etons senaste tillskott av passform. För en skjortentusiast har kroppskonstitutionen breda axlar, smal midja länge varit lika med nederlag eller kompromiss när det gäller ready-to-wear-skjortor. Hur väljer man mellan en skjorta som passar i midjan,men som inducerar andnöd när någon av de övre knapparna knäpps, och en skjorta som sitter som gjuten över axlarna, men får dig att se ut som en vandrande tältduk i övrigt? Passforms problemen har funnits för fler kroppstyper, men inte längre. Skjortmodet har kommit till en punkt i sin utveckling där passformen är otroligt viktig, samtidigt som att det finns en insikt i branschen om att alla inte ser likadana ut. Bespoke (skräddarsytt) och MTM (made-to-measure) är inte längre de enda sätten att lägga vantarna på en snyggt sittande skjorta. Standarden har höjts, men vill man ha den absolut bästa känslan och passformen så är bespoke fortfarande det bästa alternativet.

Det finns några riktlinjer för den som vill klä sig tidlöst stiligt. Om detaljer bara är just det, detaljer,för dig, så bör du, enligt Magnus, fokusera på:

En passform som är kroppsnära, men inte så snäv att den är i vägen för dina rörelser.

Färger i det blå segmentet, alltså alla de klassiska blå nyanserna, från ljusblå till mörkblå och svart, de håller år efter år.

Varva enfärgade med mönstrade, men håll dig till klassiskt rutiga eller randiga. Rödrandigt är ett alternativ till det blå, om du vill ha mer variation utan att för den skull vara alltför djärv.

En vanlig krage. Satsa på en vanlig cut away-krage, det är en elegant och mångsidig krage som passar till både smala och breda slipsknutar, såväl som ledigt uppknäppt.

Om du däremot är ute efter detaljerna, som det unika i handsydda knapphål eller handskurna hela pärlemorknappar, då ska du möta Fabian.

Fabian Penill, affärsrådgivare på Implement Consulting Group, ingenjörsexamen inom industriell ekonomi från Lunds Universitet och svart bälte i nörderi. Han har mästerskapstitlar inom många disparata grenar,till exempel kaffe, vin, mat från världens alla hörn och, förstås, skjortor.

En god skjortgarderob kan ta uppåt ett decennium att införskaffa – det är inte en kvantitetssport att bygga garderob, tvärtom är det känslan hos varje plagg, versatiliteten och de smådetaljerna som eftersöks, och sådant tar tid. I Fabians klädkammare hänger inte färre än 20 skjortor av varierande ursprung och användningsområde. Med 20 skjortor klarar Fabian att upprätthålla en respektabel garderob, i alla fall om man ska tro Thomas Fink, författaren till The Man’s Book: The Indispensable Guide for the Modern Man. Han har kommit fram till att man behöver 19 skjortor.Just talet 19 är roten ur antalet dagar på ett år. Fabian säger att han borde veta, för han tvättade elva stycken i helgen, och då hängde det ändå några kvar i garderoben. På jobbet har de ingen strikt klädkod, men att bära skjorta är en oskriven regel.

– Är jag hos kund har jag antingen hel kostym eller kavaj och udda byxor, oavsett vilket så har jag alltid skjorta till. Man varierar lite design och material. Jag tenderar att hålla mig till klassiska blåa nyanser. Jag skulle aldrig ha skrikiga färger eller blommor eller nåt sånt galet.

När jag pratar med Fabian har han på sig sitt senaste förvärv,en Eton, där knapparna över bröstet glipar något.

– Jag har flest skjortor från Eton, de håller grym kvalitet i förhållande till pris, och någonstans har det ändå sjunkit in för mig att avvägningen måste ske i vad man vill ha och vad man vill betala, och då landar jag i Eton. De är inte roligast om man ser till hantverket, men ska man ha basskjortor med lite plus i kanten så ligger de bra till, i vanliga fall. Men den jag har på mig nu måste ha varit felmärkt. Snacka om att det förtar värdet av att ha provskjortor – jag tror vi kommer ha en dispyt, säger han.

Utöver sina 15 basskjortor har Fabian köpt finare skjortor från den italienska modebutiken Spiga 3 på Trädgårdsgatan i Göteborg. Enligt honom är butiken något av ett vattenhål för traktens skjortkonässörer. Han pekar på några viktiga skillnader mellan det han anser vara basskjortor och de, till viss del, handsydda italienska skjortorna.Det sydländska hantverket ger plagget en helt annan status och prisbild, till att börja med.

Det är detaljerna, som det karaktäristiska neapolitanska trepunktsstygnet, som ger mervärdeskänsla. Men de är inte lika hållbara, tycker han, för de använder sämre material, och passar därför inte till basskjortor,som ju behöver klara av att slitas i större utsträckning.

Det är inget snack om att Fabian uppskattar allt från uttagbara kraglattor till mellanläggstyp. Men det finns en pelare uppå vilken alla detaljer vilar – passformen.

– Passformen är helt klart det viktigaste. Man vill ha en så slimmad skjorta som möjligt, utan att knapparna spretar över bröstet. Det tolererar jag fan inte. Men något som jag har ännu lägre tolerans för är när tyget spänner över armbågarna. Men det absolut värsta är ändå kragar som inte står sig under kavaj, säger Fabian.

Läs vidare

Mest lästa

  • No results available