Att ta steget

14 maj, 2014 | by Heikki Jalakas |

”Det enda jag ångrar är att jag inte gick tidigare”

Katarina Ericsson med barnbarnet Ester.

Katarina Ericsson tillsammans med barnbarnet Ester.

Vissa fasar. Andra längtar. Varför ser vår syn på pensionering så oerhört olika ut? Ett nytt forskningsprojekt ska äntligen ge svar på hur vi ska klara övergången på bästa sätt. För Katarina Ericsson, 66, var pensionsbesluten en utmaning.

TEXT & FOTO: Maria Askerfjord Sundeby

Viktigaste sakerna att behålla från yrkeslivet

  • Fysisk aktivitet

    Tänk på att inte tappa vardagsmotionen. Det är många som inte är medvetna om hur mycket motion de får i samband med sina jobb. 
  • Sociala kontakter

    Tidigare studier visar att vi alla mår bra av att vara en del av en social grupp. Men de som har haft ett jobb med ett rikt socialt umgänge där man träffar många människor kan uppleva ett större behov av sociala kontakter som pensionär. 
  • Struktur i vardagen

    Det är bra att hålla sig sysselsatt till exempel genom en hobby eller volontärarbete för att uppleva ett högt välbefinnande. Det är viktigt att hitta sin roll, att man har något att skapa sin identitet kring. 

Katarina Ericsson och Ester leker vid sandlådan.

Tidigare forskning

Tidigare forskningsprojekt har varit präglade av att de är typiska för en viss kultur. SHARE (The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe) är en europeisk samarbetsstudie där forskare har ställt frågor om pensionärers hälsa i länder över hela Europa. SHARE-studien är ett av de få forskningsprojekt som gjorts kring det här området. Forskningsassistenten GeorgHenning berättar att den undersökningen visar att pensionen upplevs olika i olika länder.  

– Samhällets syn på åldrandet och de politiska strukturerna, allting påverkar pensionen och hur människor mår när de åldras,säger Georg Henning. 

SHARE-undersökningen visar bland annat att:

  • Portugal är det land där folk är minst nöjda med sin pension.
  • Fysisk hälsa och ett hälsosamt beteende hos den äldre generationen är kopplat till utbildning och socioekonomisk status. Det är främst människor i nordeuropeiska länder som både är friskare och har högre utbildning.
  • Volontärarbete är vanligare bland den äldregenerationen. Den främsta orsaken är att många vill göra något meningsfullt med sin tid som pensionär. Under perioden 2004 till 2006 var det drygt 20 procent av alla svenskar över 50 år som deltog i någon form av volontärarbete. Det ärbara i Danmark och Nederländerna som fler är engagerade i volontärarbete. 

730 dagar kvar. På elfte våningen i Postens huvudkontor,Arken, i Solna hade Katarina Ericsson ”världens bästa arbetsplats”. Genomfönster som gick från golv till tak såg hon E4:an slingra sig söder ut och båtarna ligga förtöjda nere på Pampas Marina. Hon trivdes i det öppna kontorslandskapet trots att hon var tveksam till det i början. Men nu vill hon aldrig sätta sig i en bur igen. Arbetsplatsen var det inget fel på men det engagemang och driv hon tidigare känt för sitt jobb hade börjat falna och andra drömmar hade börjat ta plats.

− Jag var så less på det. Jag har jobbat med projektstyrning. När man ser att modellerna inte är viktiga längre och att man inte får igenom saker då står ju jag där och funderar på vad jag ska göra nu?Vad är det jag brinner för?

Outlook-kalendern i hennes dator var inställd på den 29 mars 2013. Pensionsdagen. För varje dag som gick ändrades siffran i kalendern. Ett steg närmare. 729 dagar kvar.

I år fyller närmare 120 000 svenskar 65 år. Att komma upp i pensionsålder ses idag snarare som en ny fas i livet än ett tecken på åldrande.Trots att pensionen är en stor omställning och självklar del av livet är det ett outforskat område ur ett vetenskapligt perspektiv. Idag vet vi väldigt lite om de psykologiska faktorerna kring övergången från yrkeslivet till ett liv som pensionär. Men nu ska den psykiska hälsan hos människor i pensionsåldern kartläggas genom forskningsprojektet Pension och hälsa vid Göteborgs universitets psykologiska institution.Projektet har fått ett forskningsanslag på 18 miljoner kronor. Under en period på sex år ska cirka 2000 svenskar i pensionsåldern följas för att undersöka hur de upplever perioden efter arbetslivet.

  − Jag hoppas att studien kommer att vidga vår syn på pensionen då tidigare forskning har varit fokuserad kring några få områden. Men vi har möjlighet att skapa en bredare bild av vad som händer och koppla ihop flera psykologiska grenar, säger forskningsassistenten Georg Henning.

Georg Hennings del i studien är att organisera projektet och göra en översikt kring den forskning som gjorts tidigare i ämnet. Enligt honom kommer resultatet hjälpa oss att förstå vad det är som händer i psyket vid övergången till pensionen. Forskarna hoppas på att få en bättre förståelse för varför vissa gynnas av att gå i pension och andra lider av det.

 − Om vi kan identifiera de viktigaste faktorerna då vet vi var människor kommer att behöva hjälp.

547 dagar kvar. En storomorganisation var på gång inomPosten. Det var många som fick gå. KatarinaEricsson satt med på informationsmötet via telefon hemifrån. Så fort det var avslutat bad hon om att få tala med sin chef. Hon var klar och tydlig: hon ville gå i pension direkt.Punkt slut.

 − Det jag hade i bakhuvudet var, går inte det härigenom då skiter jag i det och går i pension i alla fall.

De som går i pension idag skiljer sig helt från de som tillexempel gick i pension på 70-talet. Vi blir äldre, samhället förändras och det finns fler äldre människor idag än tidigare. Välbefinnandet brukar inte ändras särskilt mycket vid övergången till pension, ”i alla fall inte under de första åren”. Det är mest åldern och lidande från sjukdomar som bidrar till att välbefinnandet minskar under pensionens gång. Tidigare forskning visar på att det bara är en liten grupp som upplever pensionen som ett nederlag. Georg Henning har inte hittat något stöd för att pensionen skulle upplevas som en kris.  

− Det är inte som människor såg det på 50- och 60talet, att pensionering innebar en livskris, att man blev deprimerad för att man förlorat allt. Det verkar inte vara så nu. De flesta människor klarar av sin nya tillvaro ganska bra. Vissa upplever till och med ett ökat välbefinnande, säger Georg Henning.

För Katarina Ericsson innebar pensionen nya möjligheter.Under sin tid hos Posten fick hon chansen att certifiera sig som projektledare.Under ett halvår gjorde hon olika tester,deltog i workshops och intervjuades.100 arbetstimmar senare var hon certifierad projektledare. Certifikatet innebar inte bara lite extra ”klirr i kassan” utan också en fråga från Svenskt projektledningsforum om hon inte ville bli assessor och jobba med att certifiera andra projektledare. Hon tackade ja och trots att hon gått i pensionär jobbet som assessor något som hon fortfarande håller fast vid.

 − Det är skitkul så det vill jag inte släppa! Inte för fem öre, säger Katarina Ericsson med ettleende.

Nu jobbar Katarina Ericsson som assessor på halvtid. Hon njuter av friheten att kunna välja när hon ska jobba. Däremot är hon tveksam till om hon skulle trivas lika bra om hon inte hade jobbet hos Svenskt projektledningsforum .

− Det skulle nog bli lite långtråkigt. Jobbet som assessor är ju ändå en så pass stor del. Jag tror att det är viktigt att man gör något, att man inte bara ligger hemma och väntar på att någon ska knacka på dörren. Man får faktiskt fixa saker själv,säger Katarina Ericsson.

Katarina Ericsson visste redan då hon gick i pension att hon skulle fortsätta sitt jobb som assessor. Enligt Georg Henning kan det vara tillstor hjälp att göra på det sättet och fundera över sin arbetssituation redan innan man går i pension. Han menar att allt för stora omställningar kan påverka oss negativt.   

− Jag skulle inte råda någon till att förändra hela sitt liv. Men fundera på vad du kommer att sakna från ditt jobb och försök att hitta något som kan ersätta det. Det kan till och med förbättra din livsstil, säger Georg Henning. 

 

Ester äter.

Katarina Ericssons barnbarn Ester och Alfred äter favoritmaten, korv och makaroner. 

Från salen längst bort i korridoren hör man det pumpande basljudet av Aviciis“Addicted To You”. Det är annandag påsk, en röd dag, som för många innebär en ledig måndag. Men den här eftermiddagen, precis som alla andra måndagseftermiddagar, är Katarina Ericsson värd på Friskis & Svettis. Tre timmar i veckan hjälper hon till i receptionen. Någon behöver fylla på sitt gymkort, andra vill köpa pannband men mest innebär det att hon hälsar alla välkomna. 

Hallen fylls av den skarpa vårsolen när Gunilla, 72, kliver in med sina packade träningsväskor. Båda varmed och startade föreningen här i Åkersberga tre mil norr om Stockholm för 30 år sedan. 

– Hallå! Är allt bra?, säger Gunilla. 

– Ja,jag har varit ute och rest igen. Vi var nere i Antwerpen över helgen, säger Katarina Ericsson.

Hon har alltid tyckt om att resa och upptäcka nya platser, precis som Gunilla. Georg Henning menar att de två är exempel på att det är vanligt att folk är ganska stabila i sin tillvaro även när de gått i pension.  

De som var socialt aktiva under sitt yrkesliv brukar fortstätta att vara det även som pensionärer. Det gör att de allra flesta inte har så stora problem att anpassa sig till livet som pensionär, eftersom man behåller mycket från sina tidigare faser i livet.Tidigare forskning visar ändå på att det finns risk för att man kan tappa kontrollen över vissa grundläggande områden i sin livsstil vid övergången till pension.  

– Vi vet att det är viktigt för människor att fortsätta vara aktiva, vara en del av en social grupp och det är jätteviktigt att fortstätta vara fysiskt aktiv. Även om många inte tror det så tappar de en stor del av sin fysiska aktivitet då de slutar jobba, säger Georg Henning.

Struktur i tillvaron är också en viktig pusselbit för välbefinnande enligt Georg Henning. Volontärarbete är ett sätt att behålla struktur och det hjälper människor att skapa en identitet och att de känner sig behövda. 

Katarina Ericsson har varit engagerad i Friskis & Svettis i 15 år. Hon har suttit i styrelsen i sju år och har varit både ledamot och vice ordförande. Hennes arbete som värd är en del av hennes vardagsstruktur, precis som det älskade trädgårdsarbetet och veckans hämtning av barnbarnen på dagis. Katarina tycker att det är viktigt att man har en plan för vad man ska göra med den tid man får som pensionär och det håller Georg Henning med om. Han berättar att det finns många speciella program och aktiviteter för pensionärer men det är få som vet om det. Då kan planering vara bra så att man hinner leta efter information i tid. Enligt Henning är de lyckligaste människorna de som gör aktiviteter de tycker om och träffar andra människor.

– Det betyder inte att du ska leta upp tusen fritidsaktiviteter för att säkerställa att du har något att göra när du går i pension. Men i viss utsträckning bör du planera i tid vad du vill göra. Men planera inte för mycket! För mycket planering kan skapa stress, säger Georg Henning. 

Det har bara gjorts tre stora studier som har fokuserat på psykologiska faktorer kring övergången till pensionen. Georg Henning vet inte varför intresset har varit så svalt tidigare.Men under de senaste tio åren har intresset ökat för forskning på detta område.Han tror att det till stor del beror på att vi lever längre och att det är vanligt att folk går i pension.

– Det har också att göra med politiska beslut och förändringar i lagen kring pensionen. Det är enklare att få bidrag och stöd för ett forskningsprojekt om det är något som anses viktigt och intressant för samhället, säger Georg Henning. 

Enligt honom det är svårt att säga exakt vad en hobby kan betyda i övergången till pensionen.

– Jag har inte hittat några belägg ännu för att en givande hobby innan pensionen skulle hjälpa dig att klara övergången. Men det är bara för att det inte har blivit analyserat tidigare. Det är något som vi kommer att ta med i vår studie, säger Georg Henning. 

324 dagar kvar. Men det spelade ingen roll. Med stöd från facket fick Katarina Ericsson lämna sitt jobb på Posten med det avtal som hon önskat. Nästan ett år tidigare än beräknat, den 9 maj 2012, kunde hennes nya liv ta fart.  

– Det enda jag ångrar är att jag inte gick tidigare. 

Faktaruta Katarina Ericsson.

Läs vidare

Mest lästa

  • No results available